Att brottas med en 1åring.

Ja, att brottas med en 1åring kan vara riktigt roligt, men på natten när man ska sova, då är det inte riktigt roligt.
I den här familjen är vi vana att få sova hela nätterna, åtminstone har vi haft det så de senaste halvåret, (om man bortser från de gånger då Jenson varit sjuk) om inte mer.
Vi vuxna är även vana vid att få egentid/sambotid varje kväll efter 18-tiden då vår lille solstråle brukar slå ihop sina blå.
Fuskigt?
Ja, kanske lite.
Men sen Jenson fyllde 1år har han vaknat ca en timme efter läggningen för natten och velat leka?! och efter två timmar sen somnat om. För att sen vakna mitt i natten och gallskrika och knappt vara kontaktbar. Det har slutat med att jag fått sitta i soffan med honom till han lugnat ner sig och sen lagt honom för att sova och lik förbannat så vaknar han och kör samma race någon/några timmar senare?!?
Tilläggas ska ju att det trots allt bara är två dagar sen han fyllde 1år, men bara ett par timmars sömn på två nätter är inte tillräckligt för varken mig eller Sebastian.
Vi har blivit bortskämda!
Så inatt testade vi att ta in honom i vårt rum och så fick han ligga och brottas mellan oss...
Hujedamej så han far runt!! Både i vaket tillstånd och när han sover.
Barn lilla, varvar du aldrig ner?!
Kan detta vara en fas?
Eller är det bara något tillfälligt?
I morse märkte vi nämligen att han är snorig, rosslig och hostar, IGEN!!
Blä för alla baskilusker!
Jag hoppas innerligt att detta är pga förkylningen och inte något annat.
Stackars lilla barn som knappt hinner bli frisk mellan alla förkylningar.
Och vi som ska ha 1års kalas imorgon.
Om det nu skulle vara en fas är jag tacksam om någon inför nästa fas förvarnar mig, tack!
Och, så hoppas jag isåfall att denna fasen går över till det är dags för lillebror/syster att titta ut.

Ha en trevlig lördag önskar en trött och lite sliten gravid mamma till en 1åring!